Magazine > Filmrecensioner > Vägen…
Recension: Vägen
Det är en lång väg till ingenstans, men denna dystra och starka filmversion av Cormac McCarthys post-apokalyptiska roman är ett säkert och övertygande stycke film.
Förlagd till en ospecificerad tidpunkt i en väldigt närliggande framtid (det finns inga tecken på några framsteg inom teknik eller design jämfört med dagens samhälle), kastar filmen in oss i ett katastrofdrabbat landskap fyllt av aska, döda träd, övergivna städer och tomma motorvägar. Ovanför är det permanent vinter, solen kunde lika gärna ha slocknat, vi ser den aldrig. Jorden är död, inget växer och inget lever på den förutom ett fåtal överlevande människor som söker efter de sista resterna av något ätbart.
Skådespelare
Vad som hänt sägs aldrig uttryckligen, men det är underförstått att det har varit en kärnkraftskatastrof av kontinental, och troligtvis global, omfattning. Hur som helst finns det ingen energi i denna kuvade nya värld, ingen elektricitet, inget vatten och ingen värme bortsett från eld. Och elden är ett alternativ endast om du vågar riskera att ge dig till känna för potentiellt fientliga främlingar. (Den största födokällan vid denna tidpunkt är människokött.)
På vägen hittar vi en man (Viggo Mortensen) och en pojke, hans son (Kodi Smith-McPhee). De färdas till fots, de är klädda i trasor och skjuter på en shoppingvagn som innehåller några burkar med mat, lite verktyg och en bit tältduk. Mannen har även en revolver. Han har bara några kulor kvar, men det är tillräckligt för att rädda sonen om det värsta skulle inträffa. De är på väg söderut mot havet som utgör ett sista hopp.
Filmen är regisserad av John Hillcoat, en begåvad australiensisk filmskapare som slog igenom med The Proposition (inte att förväxlas med The Proposal). Manuset är skrivet av den brittiske dramatikern Joe Penhall (Blue/Orange) och berättelsen håller sig nära McCarthys bok. Penhall har hittat på väldigt lite.
När man trycker ihop 200 sidor på två timmar är det oundvikligt att filmen förlorar en del av de upprepningar som är utmärkande för romanens rytm. Den förlorar förstås också prosan även om Penhall har använt nästan all dialog som finns i boken, inklusive tillbakablickarna till Charlize Theron som pojken mor. Han slänger även in korta stycken med berättarröst. Filmen är mer inriktad på action än boken är, men spänningen och skräcken är trogen McCarthys vision… Mer än något annat tror jag att de som gillar boken kommer imponeras av att Hollywood inte har spätt på berättelsen.
Viggo Mortensen och Charlize Theron
Bildspråket är väldigt levande, till exempel bilderna på en tom viadukt över en ödslig dal som genomljuder på ett helt igenom filmiskt sätt.
Hillcoat har förstått att kärnan i berättelsen är förhållandet mellan Mannen och Pojken. (76-åriga McCarthy säger att han skrev boken till sin unga son.) Fadern vill desperat ge pojken en tro på mänskligheten, men samtidigt vill han så desperat skydda sin son från äkta och inbillade faror att hans eget grepp om vad som är rätt och fel måste ifrågasättas. Varför skulle annars varenda person de träffar (bland andra Robert Duvall, Guy Pearce, Garret Dillahunt och Molly Parker) vara en potentiell tjuv och mördare? Viggo Mortensen är fullkomligt fängslande i den här rollen, våldsamt praktisk men skrämmande blek och mager. Barnet är lika trovärdigt. Vi tvivlar aldrig på hur fundamentalt beroende de är av varandra.
Detta är en mörk, ruvande film full av ångest och skräck...
Det är under dessa stränga förutsättningar som McCarthy framhärdar att det här är en optimistisk berättelse. Biopublik som är mer vana vid apokalyptiska äventyrsfantasier som 2012, Mad Max eller den eminenta Book of Eli, kanske inte håller med. Detta är en mörk, ruvande film full av ångest och skräck, helt befriad från romantik och humor. Mottagandet i USA var svalt, men i det här fallet är det nog ett bra tecken. The Road har suveränt foto av Javier Aguirresarobe (Tala med henne) och elegant musik av Nick Cave och Warren Ellis. Det är en tung film att se, men när den är slut vet du att du har upplevt något ärligt och meningsfullt.
Filmen finns tillgänglig för streaming här.
Översättning: Marika Öhrn
Vägen Recensioner
laddar...
Följ oss
Delta i roliga tävlingar, läs intressanta intervjuer, senaste nyheterna och recensionerna - följ LOVEFiLM på Facebook, Twitter och YouTube
Registrera dig för vårt nyhetsbrev
Få en dos av LOVEFiLM varje vecka
Vårt nyhetsbrev är varje vecka fullpackat av nyheter, recensioner och åsikter, och praktiskt nog skickas allt detta direkt till din inbox.
Är du sugen på att hyra film och spel?
Personuppgiftspolicy | Kundvillkor | Kontakt
Internationella sidor UK DK DE SE NO
LOVEFiLM, LOVEFiLM-loggan och alla andra LOVEFiLM-produkter eller tjänster är varumärkesskyddade av LOVEFiLM International Ltd.
© 2012 LOVEFiLM International Ltd. Alla rättigheter är reserverade.